Jadå, men den heter fnöskticka (inte fnös- ;-)

Det är inte min avsikt att märka ord, men när stavfelet upprepades, tänkte jag att det var bäst att nämna det…

Kul Enelie och fin bild på fnöskticka som är en av mina favoriter eftersom den är bra för så mycket.Jag har ett album med 80 olika bilder av fnöskticka, den är så variabel och den få dom mest lustiga former.

Det gjorde du rätt i Irene, att rätta. Det hoppas jag att du gör i fortsättningen också.
(Ibland har jag lite för bråttom.)
Men hur skulle det se ut om jag gick och uppfann en egen art? :))

Tack för ditt svar.

Gunhild!
Jag har nyligen börjat intressera mig för och titta efter tickor. Det är en helt ny värld som öppnar sig. Mycket är nog din förtjänst med ditt intresse och bilder som du har med här.
Det är en fantastisk fotosamling som du har fått ihop, 80 st.!
Det här var mina första så nu är det bara att leta vidare.:)

PS Jag har gått och spanat på det här trädet ett tag med de satt ju så högt upp. Idag tog jag faktiskt med mig en kort stege ut i skogen för att nå en bit. Jag hoppas att inga grannar såg mig:)
Hur tokig kan man bli? Tickgalen? :)) DS

Enelie det är den rätta entuiasten på dig hör jag,bry dig inte vad grannarna tycker.
Jag har sprungit med ett antal vattendunkar och vattnat svamp i skogen och det har gjort susen,jag skulle bara ha sagt att man måste vara rädd om rariteter om jag mött någon.
Det är ju tillfällen man aldrig glömmer.
Eller när jag stod med metspöet och petade ner lystickor i vägkorsningen och det kom en bil och de frågade efter vägen och undrade vad jag gjorde,vi fick en trevlig svamppratstund,men flötet och reven sitter kvar i trädet,kroken var redan borta!
Ha ha…....

Elisabeth!
Jag hade aldrig i min vildaste fantasi trott att jag skulle kunna bli så intresserad och facinerad av just detta. Men det här forumet är en stor källa till inspiration. Man kan bara inte låta bli att börja intressera sig för mycket mer än bara matsvamp efter ett tag.

Jag har redan funderingar på att vattna murklorna i vår…
och det verkar ju vara fler som vågar, så varför inte.:)

Det gör väl inget om man är lite bakom flötet, eller?  :)

Jag tycker inte att vi är bakom flötet. Det är helt underbart att vi kan ha ett sådant brinnande intresse för något.

Om det stör någon, javadå, då har vi ju gjort lite mer nytta. Någon som fått något mer att gnälla över och kritisera.

Folk skrattar åt mig för mitt brinnande intresse för svamp. Det får de gärna göra. De fattar ju inte hur bra jag mår därute i skogen. Känslan när jag hittar de svampar jag söker. Det går inte att beskriva.Likaså att titta sig omkring i naturen och se hur vackert det är.
En gång när jag var ensam ute i svampskogen, så var det så tyst att jag hörde hur det knastra inne i mitt huvud. Det var en märklig upplevelse.

Jag håller med er, det är inte svårt att bli nufiken som en tok på tickor.Fnösktickan liksom klibbtickan finns det inga gränser för. Mam tröttnar aldrig på dem. Här är några som fått mig att le.

Hej på er! Fnösktickan är otrolig. Jag hade inne några bilder på en som jag hittade för några år sedan och i samband med den en fråga. Hur stor kan en Fnöskticka bli? Här kommer den igen.

Glömde att skriva att denna är ca; 50 x 55 x 30 cm

Vilken vacker fnöskticka JAS, en prydnad.

Den här påminner om mosters nya vårhatt.

Hej! ja jag har haft den som prydnad sedan jag fann den 1992.

Jag har inte haft tid att titta in här på forumet de senaste dagarna. Men, vilka härliga bilder ni har skickat in.
Jag har mycket letande och upptäckande framför mig förstår jag. Men det är ju bara roligt.

PS Så att ingen missförstår det jag skrev att om att “vara bakom flötet”. Det var med tanke på Elisabeth´s roliga historia med lystickorna. Det var det jag menade, ingenting annat. DS