Ja Bengt man kan fundera vad det berodde på. Själv hittade jag en här och en där under hösten för att i okt. springa på ett stort bestånd, men det var långt ifrån vad man var van att hitta på sina turer.
Men var det inte så att de uppe i norr hade rätt bra med kj eller minns jag fel ?
Det vore intressant om någon vågade sig på en gissning ,  varför och det var ju inte bara den arten som de var dåligt med.

Var nere i Tiscana italien.
De hade haft torka och Karljohan lyste med sin frånvaro.

Hej! som jag sagt i tidigare trådar så plockade jag åxå en hel del ca 40kg på två dagar i Västervik åxå i början av juli, sedan inget fören något enstaka ex i okt samma plats. Vi hade rätt så hyfsat väder inte mer än ca: 200mm. regn men medeltempen var under normalt inte många dagar över +20g. Vi hade en snarlik vår som 06 med varmt och gott i maj och början av juni. Så varför blev det som det blev med KJ??

Her i Danmark var det det samme, næsten ingen karl johan. Og jeg kender en som har familie i Polen, der var der heller ingen karl johan i 2007. Håber på en masse i år!

Givetvis har jag inget svar på Bengt Sandhs fråga, men vill ändå bidra till okunnigheten…

“Inga” Karljohan; Tja, varför?  Det var helt enkelt någon eller några faktorer som inte stämde.  Och med tanke på att vi diskuterar organismer med en himla massa kön, kanske 100-tals, som vi dessutom inte heller i övrigt vet särskilt mycket om, så är det kanske nu läge för att alla intresserade ska börja föra svampdagbok där temperatur, nederbörd m.m. och ALLA svampfynd registreras.  Själv började jag med detta 1948 men har inte varit konsekvent - och dessutom genom åren vistats i helt olika landsdelar. Andra intressen har också stört: arbete, idrott m.m., men mycket finns i dagböckerna. Dock har jag, som bofast, sedan hösten 1974 minst en gång per vecka - under säsong - gjort en runda i samma kalkgranskog (och lite till) och registrerat vad jag hittat och känt igen - och lite till.
Några intressanta fakta är att 2007 “saknades” här såväl de olika stensopparna som sandsoppen - det varmycket ont om alla soppar utom gall-, och brunsopp.  Jag hittade bara två ätbara K-j, långt efter nattfrosternas intåg och på samma “rot”.  Gallsoppen hade ett tidigt “utbrott”, brunsoppen ett sent men mycket intensivt.  Orkar inte utveckla det här mer i kväll, men vill förmedla en fransk undersökning om några “stensopp-arters” krav för att bilda fruktkroppar. Den kan kanske ge något uppslag…

År 2003 fick jag tillgång till en del preliminära resultat (har ingen slutrapport) från en fransk undersökning av faktorer som påverkar fruktkroppsbildning hos främst Karljohan.  En del följer här i enkel, alltför lång, något inkonsekvent och språkdålig översättning/tolkning:::

Viktigt för att fruktkroppsproduktionen hos B.edulis ska starta är att marktemperaturen sänks c:a 5C på två eller tre dagar.  Temperatursänkningen kan vara uppdelad på t.ex. två eller tre på varandra följande nätter, den 5-gradiga nedgången (i forts. kallad “chocken” m.m.) ett resultat av sammanlagd “effekt” under minst 20 timmar.
Ingen fruktkroppsproduktion sker hos Boletus edulis (Stensopp, Karljohan) om medeltemperaturen i marken är över +20 eller under +10 C.
Markfuktigheten är en begränsande/avgörande faktor men svårare att kvantifiera, då den är beroende av/påverkas av markens sammansättning/egenskaper.  Ett regnväder strax före “köldchocken” är en vanlig situation. Ibland kommer dock regnet efter “chocken”.  Vattentillgängligheten bestäms med hjälp av en tensiometer (ytterligheterna av torka och fuktmättnad är illavarslande).

Medelvärden för vattentillgänglighet tillsammans med “chocken” ger den mest gynnsamma situationen.  Fruktkropparna ses 6-10 dagar efter “chocken” om luftens medeltemperatur är över 15 C, senare om temperaturen är lägre.  Förhållandet mellan temperaturen och tidpunkten har bestämts från 45 olika tillfällen.
En alltför stor temperaturökning (över 3 C) när fruktkropparna bilda(t)s kan stoppa utvecklingen.  Ett förhållande mellan vattentillgången och hattarnas medelvikt har observerats och kommer att “bevisas”.
Av observationerna kan inte avgöras om behandlingseffekten kommer att vara bestående, leda till kommande bättre resultat eller nykolonisering, då bara en skörd hunnit tas på provytorna
(Ungefär “flushing effect”; hittar inget bra svenskt uttryck…)

Det är svårt att extrapolera liknande information för de tidigare fruktificerande och mera termofila (värmekrävande) arterna B. aereus (Svartbrun stensopp, se Nylén p158 och Internet) och B. aestivalis (Finluden stensopp); insamlade data för B. aereus visar att vattentillgången verkar vara den viktigaste faktorn (liksom för Suillus-arter).  Boletus aereus är mindre beroende av en “temperaturchock” än B.edulis och kan bilda fruktkroppar om temperaturen håller sig mellan 11 och 22 C, ibland varmare.

Bevattningsförsök kopplade till “chockeffekten” kommer att hjälpa oss att förbättra modellen.  Vi förväntar oss nya data från mer exakta observationer med hjälp av automatiska registreringar.  För närvarande tycks möjligheten att påverka/starta fruktkroppsbildningen vara; för B. edulis att hålla markfuktigheten vid en gynnsam nivå och att invänta en naturlig “chock”, och för B. aereus att bevattna när temperaturen ligger mellan de rätta gränsvärdena (+11-22 C)

Särskilt tack till dig Jan, det var intressant information. Den visar hur komplicerat det kan vara i naturen men att det ändå finns förklaringar till det mesta.

Tack även alla andra för era rapporter och teorier. Fortsättning följer…

Jag tackar för ett intressant inlägg Jan A. om KJ. Jag har sparat undan det.

Att föra svampdagbok tillsamman med meteoroligisk fakta kan nog vara en bra kunskapskälla. Men hur ska man hinna med?

Skulle det inte kunna gå att ta en genväg och mata samman väderstatistik med svampfynd från t.ex. forumrapporterna eller artdatabasen?

Ja, det var intressant att få läsa om förutsättningarna för svampens ( kj:s ) tillkomst. Inte så lite invecklat, mycket som skall stämma tydligen.

Väldigt intressant! Men jag tycker det verkar som om parametrarna är alltför många för att det skulle vara givande att para ihop väderstatistik med svampfyndsstatistik. Det skulle nog bara funka om det gällde ett väldigt litet “testområde”.

Svampdagbok och många parametrar

Javisst, ungefärliga väderdata går att få fram, dock inte för avvikande smålokaler, men dagboken med svampfynden i dina favoritområden hittar du bara hos dig själv!  Och är det verkligen så tidskrävande att notera väder och fynd av favoritsvampar (och ev. andra)? 
Och parametrarna för fruktkroppsbildningen är väl inte många. För Boletus edulis (stensopp, K-j)gäller det att vid gynnsam markfuktighet invänta en temperatursänkning (chock) följd av en period med +10-20 C, vänta en knapp vecka och sen kolla om teorin stämmer.  Ofta är det så!
Boletus aestivalis (finluden) och Suillus sägs börja bilda fruktkroppar efter rejält regn (god markfuktighet) vid normala sommar- och hösttemperaturer ; +11-22 C eller något varmare.  De kan reagera snabbare än K-j.

Ett resultat av dagboksanteckningar som jag redan rekommenderat FLERA ggr är:
Jahn/Jahn: Norra Warleda (Rånästrakten i Uppland) översatt av Åke Strid och publicerad i Jordstjärnan 1987/3.
Uppsatsen är mycket läsvärd, nästan ett “måste”!
Det tyska originalet:  Jahn, H. & Maria-A. Jahn (1986): Konstanz und Fluktuation der Pilzvegetation in Norra Warleda, Uppland. ‘Beobachtungen auf einem schwedischen Bauernhof 1945-1980’. Westf. Pilzbr. 10/11, 352-378.
och de flesta andra av Jahns skrifter (och en hel del annat) går att ladda hem från
http://www.pilzbriefe.de/  (“Publikationen Hermann Jahn”)

En uppsats som behandlar samma geografiska område ur flera aspekter, Flora och vegetation i Fasterna socken Uppland,
av Arne Anderberg & Anna-Lena Anderberg finns publicerad i Daphne 12/1 och kan hämtas hem här: http://www.bsis.org/Dokument/2001-1.pdf