Jag tycker att det ser ut som en platt-ticka.

Ja, vad gäller tickan så har jag tyvärr inget facit.
Det är kanske lite för mycket blåton i bilden, eller så är det bara på min skärm.
Översidan är ljust gråbrun och lite sprucken och ojämn. Undersidans porlager slätt och vitt.
Trädet på bild 2 däremot vet jag vad det är.

Håller med Gunhild om platt-ticka, trädet gissar jag på lönn.

Håller med Alf på båda.

Tack för plattickan.
Inget rätt på trädet ännu?

Tycker trädet ser ut som en tidigare stympad lind.

Rätt svarat!

Lind ska det vara!

Kanske beror det egendomliga växtsättet på mänskligt ingrepp?

Den växer som största exemplar i området tillsammans med flera stora gamla lindar, en rejäl gammelek (i bakgrunden på bilden) och några mer mediokra ekar, några gamla döende almar, en stor vacker kastanj och en ganska kraftig blodbok.
Det finns även ett äppelträd och lite körsbärssnår så man misstänker att det funnits någon mänsklig boning på platsen.

Medger att gissning på träd inte är lätt denna årstid.

Området är naturligtvis vackrast under vår och sommar när löven grönskar och kastanjen blommar!

Kjellman, 1902: De nordiska trädens arkitektonik (Föreningen Heimdal) är ett litet häfte som kan hjälpa dig förstå att träd - på avstånd - faktiskt är allra lättast att känna igen på vintern, om man bara kan dem.
Häftet brukar finnas hos bokbörsen.se och antikvariat.net

Tack för tipset Jan A.
Jag har beställt den och hoppas få den om ingen annan har hunnit före.

Det ligger mycket i vad Jan A skriver.
Men jag tror det är mest för oss “trädvana”.  Många ser ju mest till “långa - korta barr” flikar på löven etc.

Själv har jag de senaste milda vintrarna lärt mycket om vintrig lövskog.
T.o.m. riktigt unga träd där barken inte är så utvecklad har ofta kännemärken i artspecifik “arkitektur” i växtsättet!