Mitt tips på de första är hjortticka.
Den andra tycker jag ser ut som sammetsskinn, men kan inte påminna mig att jag har sett den på sälg, bara på al…

Tack för “tipsen” Irene.  Hjortticka på tomten är ju rätt kul, men varifrån kommer hjorten? Ska plocka in ett av de ev. sammetsskinnen och “titta” på det.

Jag kollade fynduppgifter av sammetsskinn på “fungus info”:
682 fynd på al och 14 på sälg, så de förekommer uppenbarligen sällsynt på sälg också.

du skriver inget om storleken, det finns ju även en liten hjortticka Datronia stereoides, den har som vad jag kan se på din bild runda små porer 4-5/mm, den arten har jag bara hitills sett på sälg,men som sagt, jag är dålig att gissa på bild

Datronia stereoides har jag bara sett en gång i verkligheten, så den hade jag nästan förträngt! Det jag minns bäst på det exemplaret var att porerna bildade cirkelformade mönster på den. Den vanliga hjorttickan har oftare mer labyrintiskt porlager (1-2 porer/mm), så Klas kan säkert ha rätt i sin misstanke.

Hittar inte många bilder på webben, men det här sägs vara liten hjortticka:
http://www.grzyby.strefa.pl/Datronia_stereoides.html

Tänkte också passa på att påminna alla tickintresserade om en länk till en enkel bestämningsnyckel och beskrivningar av tickor:
http://biologi.uio.no/bot/ascomycetes/NorskePores_key.htm

Klas och Irene, har hämtat in stumpen med “hjorttickorna” på.
Tickan på bild 1 mäter 42x17mm, bara den “övre” delen. Den på bild 2 mäter 56x43 mm (den hitre). Den bakomliggande ungefär lika stor. Dessutom finns en som är 123x12-22mm. Jag skickar ett prov om nån av er vill ha.
Har tagit in några “torra skinn” (de på bild 3) också, kraftigt algbevuxna som Ryman säger.

“Hjorttickan” växer inte precis på nån klenkvist; stumpen är 40-45 mm i diameter.

Hoppsan! Då missbedömde jag storleken på tickan totalt - backar och föreslår sälgticka istället…

Tack, Irene, det känns bättre, för den ser då inte alls ut som de många hjorttickor som avbildats här på svampguiden. Jag “känner” en lättillgänglig sälg i Uppsala som jag fotat mera tickformade sälgtickor på och ska kolla om det finns resupinata också på den.  Men även en resupinat sälgticka kan vara svampformad (m.m.) som den, från samma grenstump, jag just, med angivande av storlek, ska lägga in under “Naturväsen”! (Jag undrade tidigare varför hjorttickan heter så; hjortgodis eller färgen? Vet ngn?

sälgtickan svartnar i köttet med kalilutlösning

Tack Klas, men hur vore det med en “fast” information här på Svampguiden med reagenser, test och knep och knåp och sånt?

Varför hjorttickan heter hjortticka har jag ingen aning om. Den hette svartticka tidigare, och med den svarta hattytan var nog det namnet lättare att förstå (även om den inte alltid har hatt).

Har varit på barnkalas - ett barn fyllde 40 för några dar sen, och nu ska jag börja yrra/vira lite igen!  Ingen fara, det var jag som körde. Dock orkar jag inte redigera följande till nobelklass:

Irene, jag kanske uttryckte mig illa, men antar att du menade som jag… Det är givetvis helt naturligt att hjorttickan heter så, då äldre artnamn på DEN (Datronia mollis (Sommerf.:Fr.) Donk), ofta är cervina/cervinus (anknytning till hjort, hjortfärgad).  Jag har kollat många uppslag utan att hitta nånting som antyder att namnet kommer av att hjortarna äter hjorttickan, troligare är att de bara lånat den sin färg.
(En färg bl.a. på vissa hundraser,‘fawn’ “beskriver” färgen på en hjortkalv (fawn).  Det är en “mellanbrun” färg med lite gulton.)
¤ ¤ ¤
Bl.a. dessa källor har jag inte tillgång till:
Polyporus cervinus Pers., Mycol. eur. (Erlanga) 2: 87 (1825);
Trametes cervina f. cervina (Schwein.) Bres., Annls mycol. 1(1/2): 81 (1903);
(Datronia mollis (Sommerf.) Donk, Persoonia 4(3): 338 (1967) 1966)

Hermann Jahn har givetvis skrivit on hjorttickan i Pilzbrife:
http://www.pilzbriefe.de/arten/cervina_Tram.html
Finns som .pdf-fil här:
http://wwwuser.gwdg.de/~rjahn/Pilzbriefe/PB_Bd_10_23.pdf

Här - och på andra sajter - finns s.k. synonymer:
http://www.biolib.cz/en/taxonnames/id300332/
Bland dessa finns, som jag förmodar, minst en katt bland hermelinerna, nämligen Boletus cervinus Schweinitz 1822 som jag betvivlar hör hit, eftersom ‘Boletus cervinus fungus’ är ett apoteksnamn på medel för “vissa ändamål” bestående av Elaphomyces cervinus, (granulatus?).
M.C. Cooke beskriver medlet så här elegant på sidan 117 i British Fungi 1866, andra upplagan: ‘’‘Under the name of “Lycoperdon nuts”, or “Hart’s truffles”, one species of “Elaphomyces (E. granulatus)” had formerly a medicinal reputation, and might be met with in the herbalist’s shops; but now the name is almost unknown. In some country districts, amongst the lovers of the marvellous and antique, it still bears a part of its original reputation, and occasionally obtains employment.’‘’
Är det så konstigt att jag älskar gammal litteratur, även svampdito?
“Ämnet” kom också upp i tråden “jordsvamp, eller vad ?” 2008-02-17 20:31:03.
Ursäkta ordandet. Nu tänker jag överge hjorttickan, kanske ända tills jag hittar en…

Nu hajar jag varför du var inne på om hjortar äter hjortticka (som de äter hjorttryfflar).

Men Trametes cervinus är inte samma art som vår hjortticka (Datronia mollis). Det är det gällande namnet på en art från Nordafrika, Asien, Nordamerika och Centraleuropa, men inte känd så långt norrut som Skandinavien. Den har blekt rosabrun hattyta (hymeniet kan påminna om hjorttickans).

de kanske är så Irene, men i Krok Almquist del 2 kryptogamer 1977
så kallas Datronia mollis Hjortticka för Polyporus cervinus Svartticka

Irene, jag talar inte ALLS om “just nu” gällande namn, utan om tidigare, t.o.m. historiska namn med ‘cervin’ anknytning.  ##Alla namn jag pekat på## står i flera källor angivna som “synonymer” - av ngn superexpert - hoppas jag! 
Och enligt Jahn fanns T. cervina i Västtyskland.
Det insinuerade budskapet (som kanske låg alltför fördolt) i mitt inlägg, är att tickans artnamn “cervinus” kanske är ett “misstag”, en blunder av en slarvig auktor, då Boletus cervinus, hjorttryffel, sägs ha namngivits av Schweinitz 1822 och är äldst/tidigast av de s.k. synonymerna…
Jag kan väl aldrig tro att hjorttickan frestar till användning som afrrodisiakum, den ser inte ut så!

Svampnomenklaturan som styr svampnomenklaturen är tyvärr? mycket “provinsiell”; vad en art HETER i ETT litet land (Sverige) är inte alltid det vedertagna namnet i andra små eller STORA länder!
(Jag sa att jag skulle glömma hjorttickan en tid, men får väl göra ett nytt försök…)

Jan, det var verkligen inte lätt att räkna ut vad du menade, för ingen av de länkar du hänvisade till, antydde att hjorttickan skulle vara synonym med något “cervint”.

Hermann Jahns artikel beskriver inte hjorttickan, utan en annan, sällsynt art som han kände till två fynd av från Västtyskland.

Efter mycket letade lyckades jag till slut hitta den här synonymlistan:
http://www.rbg.vic.gov.au/dbpages/fungi/cat/results.php3?genus=Datronia
Där finns en synonym till hjorttickan: Trametes cervina (Pers.) Lloyd (1910), non (Schwein.) Bres. (1903).

Persoons “Polyporus cervinus” (från 1825) hade nog kunnat vara det gällande namnet på hjorttickan idag, om det inte hade varit för att Schweinitz hade publicerat sin art (Boletus cervinus) 3 år tidigare (1822).
http://www.cbs.knaw.nl/scripts/Aphyllophorales.dll/ShowName?Nr=27396

Är det detta misstag som gav hjorttickan dess namn?
Förmodligen, någon bättre förklaring kan jag inte komma på. Det finns i alla fall inget hjortlikt med tickan.

Irene skriver “Jan, det var verkligen inte lätt att räkna ut vad du menade, för ingen av de länkar du hänvisade till, antydde att hjorttickan skulle vara synonym med något “cervint”.”

Allt jag skrev handlade om att hjorttickan haft artnamnen “cervina” och “cervinus”!  Detta om något kallar jag “cervin” anknytning.
(Om någon till äventyrs inte skulle veta att kronhjorten på “latin” heter ‘Cervus elaphus’ och att allt “cervint” jag yrar om, t.ex. cervinus, cervina, kommer därifrån, så nämner jag det nu!)

Till och med den rödstrupiga piplärkan, (Anthus cervinus) har cervin anknytning, färgmässigt!