Dom här växer på älgspillning och i gräsmattan.

1: Rostnavling.
2: kanske vårtskräling.
3: man skulle kunna tro att det är stenticka, men den finns bara i sydligaste Sverige.
4: Gul kragskivling.
5: möjligen tidig åkerskivling.

den på älgskit heter Stropharia alkisis (osäker på stavningen)

lyckas inte se svamp 3 hur ser den ut

Oj! Mitt förslag 3 kom på fel inlägg, NadaLs: “Liten tratticka…” Tack för rättelsen Klas.
Finns verkligen Stropharia alcis?

Första och andra bilden är samma svamp, den tredje orangefärgade har saft i sig. Sen är det den på älgskiten och den sista i gräsmattan.

virrade till mej, menade Panaeolus alcisis

Det verkar som om man borde flytta norrut där regnet faller om man vill se / hitta någon svamp. Här är kemiskt rent i skogarna( Gästrikland ) ännu och likadant verkar det vara i övriga delarna av landet frånsett någon enstaka uppstickare.

Jag trodde också först att du menade Panaeolus alcidis (den är helgrå, utan gult), men så kollade jag och det finns ju faktiskt en Stropharia alcis, behandlad i Jordstjärnan 20(3eller1), sid. 41 av Mats Elfström.
Den här har ju gul färg så det bör vara Stropharia semiglobata eller - om den finns - S. alcis.

ursäkta att jag är så virrig,Jo jag menar Stroparia a, sista året på mus. fick jag tillbaka ett lån från finland med en massa ombestämningar i. bla var det en del gula svampar som fått namnet Stropharia a. den finns som art i index of fungi, och är beskriven i ett nr av Karstenia, tyvärr har jag inte det nr. men vi får väl hoppas att det kommer en beskrivning i nytrycket av Nordic m.

jag virrar igen, du har så rätt vad det gäller paneolus a.
Sista året på museet fick jag tillbaka ett stort lån från finland, dom hade lånat S,semiglobata en del av svamparna var S.alcis, det blev ytterligare några arter till som jag inte minns.
så det finns altså en gul Stropharia alcis som växer på Älgbajs
arten finns med i index of fungi,sänder med en bild

När du säger att den tredje har saft, kan jag tänka mig att det är vargmjölk i stället. Jag trodde det var skivlingshattar sedda uppifrån, men det är alltså “kulor”? Eller?

Så här försökte jag förklara skillnaderna i en svampblaska år 2000:

I Karstenia 39(1) 1999 presenterar Ilkka Kytövuori en genomgång av gruppen svampar kring den gula kragskivlingen (Stropharia semiglobata (Batsch: Fr.) Quél.). Det gäller alltså de ofta långfotade svampar som man kan se växa upp ur spillning av växtätare. Det finns många svampar med detta substratval. De som här avhandlas har alla en mer eller mindre halmgul hatt, som är klibbig − starkt slemmig, liksom också foten. Fyra arter uppges från Finland, men Kytövuori nybeskriver också två arter från Island och Sibirien. Mikroskop är nödvändigt för att med säkerhet kunna skilja arterna åt. De finska arterna är följande:

• Gul kragskivling är den allmännaste svampen i gruppen. Den växer oftast på ko- eller hästgödsel eller på gödslad gjord, helst på betesmarker. Foten är besatt med chrysocystider och de stora sporerna har en central groddpor.
• Stropharia dorsispora Esteve-Rav. & Barrasa är numera sällsynt i Finland. Den växer helst på hästgödsel, och det är kanske därför som antalet kollekter stadigt gått ner från toppen på 40-talet, i takt med hästens tillbakagång. Ringen är kraftigare än hos de andra arterna och åtminstone till en början uppstigande. Sporernas groddpor sitter på snedden. Chrysocystider saknas på foten.
• “Älgkragskivling” (Stropharia alcis Kytövuori) växer allmänt och nästan uteslutande på gammal älgspillning i skog, ibland i täta tuvor. Detta är en utpräglad höstsvamp i motsats till de andra arterna, som kan förekomma när som helst under den varma tiden. Sporerna är tydligt mindre än de hos de andra arterna i gruppen. Bilden i Ryman & Holmåsen på sidan 441 föreställer den här.
• Stropharia luteonitens (Vahl ex Fr.: Fr.) Quél. är en sällsynt svamp i skog, betesmark, trädgårdar, på gödslad jord eller gammal spillning. Den finns representerad med bara ett fynd från Finland (Lammi 1979). Hatten har en tydligare spetsig topp än de andra arterna. Mikroskopiskt är den lätt identifierad på de tvåsporiga basidierna.