Tidig åkerskivling ser det ut att vara. Ringen som vanligtvis sitter på foten, har fastnat på hattkanten istället.

Här är mork åkerskivling som jämförelse.
Irene artbestämde dessa skickligt förra året.

Apropå Mikael R:s bilder.
Så har “mina” ‘mörka åkerskivlingar’ inte alls sett ut! De har varit MYCKET mörkare, mycket lika “normala” illustrationer av arten. De har åtskilliga höstar påträffats mycket sent, snöfattiga år ända till slutet av december.

Här är den även i fuktig väderlek.

De här sprang jag på av en ren händelse. har aldrig hittat björnbär i mina trakter förut. Jag blir nog tvungen att sätta ut vaktpost, med tanke på hur folk har svårt att låta bli andras ställen ;)

Jan A, mörk åkerskivling verkar vara väldig variabel vad gäller färgen på hatten. Jag slogs verkligen av de stora skillnader som fruktkropparna på de bifogade bilderna uppvisade. De är från en och samma växtplats, möjligen samma mycel.

Intressant, Michael Krikorev, men jag tycker fortfarande inte att Mikael R:s första “mork åkerskivling” är en bra representant för arten, hur skickligt artbestämd den än må vara.
Det ligger många landskapsgränser och årtionden mellan mina fynd och de placerar sig alla färgmässigt mellan dina två varianter, kanske närmare den mörka, men med bucklig kant även tidigt.
Alltnog, nu har mer typisk “mörk åkerskivling” visats. Tack för det!
Ditt inlägg väcker också en annan fråga till liv - när du säger “möjligen samma mycel”.
Jag har många ggr förundrat mig över angivelserna i “antal mycel”, bl.a. i Artportalen.  Hur kan rapportörerna, okulärt?, avgöra antalet mycel?  Livet är inte så ofantligt enkelt att ett mycel bara ger upphov till en grupp fruktkroppar - eller tvärtom. Med avsikt lämnar jag inga exempel!
Och visst kan det vara svårt/ogörligt att räkna fruktkroppar hos en del arter/grupper, men varför då inte kalla det t.ex. för grupper av ‘frktkr’?

De första bilderna och den andra bilden på mörk åkerskivling jag skickade är samma individer. Bilderna är bara tagna vid olika väderlek med tre dagars mellanrum, 21 resp 24 sep 2007.
Det kanske kan vara så att arten är både hygrofan och variabel?

Jan A, om fruktkropparna växer aggregerat (samlat gruppvis) så kam man misstänka att de härör från samma mycel, men som du själv säger så är det inte alltid så enkelt. Flera genetiskt skilda mycel av samma art kan växa tillsammans, och definitionen på begreppet “ett mycel” är inte helt självklar. Då kommer man in på rameter, geneter och frågan om vad som är en individ, vilket skiljer sig mellan olika arter och definitioner.

Trots svårigheterna att med blotta ögat avgöra om fruktkroppar kommer från ett och samma mycel så finns det undersökningar som visat på att det påfallande ofta går att göra en sådan bedömning utifrån fruktkropparnas aggregering. Dvs växer de tillsammans i grupp så är det stor sannolihet att de härör från samma mycel (samma genet), även om det såklart finns undantag.

Jag tror inte att man gör det enklare genom att säga “grupper av fruktkroppar” istället för “ett mycel”. Även om beskrivningen av observationen bli mer korrekt tror jag att betydelsen av de båda begreppen är lika svårtolkade när man ska dra slutsatser om mycelet i marken. Det finns ju tillfällen då man hittar flera grupper av fruktkroppar men där man ändå kan misstänka att de tillhör samma mycel, t ex stora häxringar som blivit fragmenterade.