Jättebjörnloka eller Jätteloka det finns ett fint bestånd av den i Järna, de fyller ett område på 15 x 35 m, växtens saft på huden ihop med solsken ger brännblåsor .
Det är jag som är skyldig till att växterna finns där, jag hade förr bikupor på samma ställe och just när lokan blommar finns det inte så mycket för bina att flyga på och samla honung ifrån i Sthlmsområdet,
Så jag planterade för ca 15 år sedan en planta och spridde ut frön, plantan dog och inget hände. Botanistkollegerna på museet tröstade mej med att “har du varit så dum att du spritt ut frön, så kan du ge dej fan på att dom kommer” förra året kom det en planta och nu är det en liten skog. Å jag har inga bin kvar som kan dra nytta av det.
Det lär finnas en “skog” till i Södertälje (Enhörna) det är en biodlare som är skyldig till den oxå.
men växten är vacker
Den är vacker, visst. Trots allt lite lömsk.
Vi var på växtresa i vanlig ordning, och några fick med sig ett blad in i bussen som de skulle examinera. Jojomen, jätteloka.
Jag minns när den började etablera sig i Sverige. Kan det vara ca 30-35 år sen? Bekanta hade den i trädgården. Någon sade så här till mig. “Jag har fått hundkäx i trädgården och de är stora som träd”.
Tycker oxå de är vackra och mäktiga, dessa “ryska björnar”!
Förr fanns de ganska allmänt i stans mer vildvuxna parkmark, men stadsträdgårdsmästeriet vill utrota dem så nu är de rätt sällsynta.
Jag tycker de kan få finnas om man håller dem kort.
De lär ju kunna sprida sig snabbt och ta död på annan ursprungligare växtlighet.
Såg ett fint ex. strax sydväst om stan härom veckan.
OBS! Formuläret nedan är till för att svara på frågan i tråden ovan. Håll dig till ämnet och den ursprungliga frågan när du skriver ett svar. SKAPA ETT NYTT INLÄGG om du istället vill ställa en ny fråga eller starta diskussion i ett annat ämne. Olämpliga inlägg som inte följer forumreglerna kan komma att raderas.